UTSLETEN …..efter ett dygn som barnvakt!

….jo, vi steppar upp för varandra i vår familj, så när syrran & svågern fick en inbjudan till bröllop i Monaco…som idag…och en möjlighet till en långhelg i samband med det i Nizza så var det ju självklart att mina föräldrar och jag klev in som MÖJLIGGÖRARNA med ett stort leende på läpparna!hämta (2)” Men vaddå”, sa vi till syrran….”torsdag – söndag kväll klarar vi i sömnen och  med bakbundna händer”…..” åk ni, njut våren, varandra, vännerna och lite lyx kring det”….sa vi tidigt i februari….och min snälla pappa stack till syrran en extra semesterpeng i smyg, mamma lånade ut smycken och fin liten väska till långklänningen och jag planerade pyssel och mys och extrabak att fylla  syrrans  extrafrys med…..! Vad man lätt glömmer bort gång på gång är dessa avskeden…nå……..  Oscar och Emma var i skolan när dom for mot Arlanda i torsdags vid lunch… men Pytte Barolin och Ester var hemma och bestämde sig på STÖRT för att pappan kunde få åka….men...INTE MAMMA!!! Det blev smärtsamt, tårarna bara skvalade nerför barnkinder…jag såg syrran tveka i gången mot bilen…stannade till liksom i stegen…. och att min svåger något bryskt drog in henne i bilen… Vi var kvar mamma och jag med 2 små som grät och grät och grät…snorade, drog efter luft och hissnade och hulkande till sådär ni vet när hela kroppen skakar. Så hjärtskärrande så man ett ögonblick  tänker…..”förbannade föräldrar som kan utsätta sina barn för detta!” hämta (1)Då säger mamma nåt magiskt….”Vem orkar mest glass av er till mellanmål?” Det blir rusning uppför trappan och dom två knuffar sig in mot sina platser i köket…och där lämnar då mamma, efter nån timma,  över ansvaret till barnens moster för det kommande dygnet.Om barnens moster sägs ofta följande:..”hon är i hjärnan yngre än mina barn” (syrran)…..”Ingen kan berätta som hon!” (Oscar)……”Man kan få kamma henne i timmar, fläta henne och göra frisyrer och hennes smink luktar godare än mammas och så är hon mysig att sova med.” (Emma)….”Hon lagar kul mat och man får slicka massortrtsmet_17434685 och så bygger hon lego med mig!” (Pytte)….”hon ska bara kramas 😦 ”(Ester)….. Efter att ha hört detta beundrar jag mammas mod att åka hem! Jag skulle då aldrig lämna över ansvaret till henne??! I allafall, det blev en trevlig dag, en natt med Ester redan nattad i samma säng och med en Pytte som fick mamma-längtan mitt i natten och gapade ”Loo, du ska inte ligga i min mammas säng, bort med dig!” Sen la han sig demonstrativt på sängmattan och bara grät och grät och grät hela natten (4 min?) och somnade sedan ääääääääääntligen! Själv låg jag genomsvettig kvar i sängen och tänkte på vilket underbart rikt, varierande liv min syster har! När klockan närmar sig morgon kommer ett försiktigt sms från min syster….”hur går det Loo?”…styrkt av kaffe och en första smörgås besvaras det från ett lugnt och ombonat bondkök ute på landet…”dom sover gott alla fyra och vi   har det så bra, njut ni med!” Dom två äldsta tassar ner för frukost medan småbarnen sover….Emma säger: ”Hoppas dom köper en massa gott i taxfree”…..Oscar instämmer….och jag minns……en resa för 3 år sedan……resultatet av den resan sussar i form av Ester. Jag minns Oscar med tiden frågade var hon kom ifrån….och pappan svarade…”vi hittade henne på Taxfree på en resa!” Jag flinade lite i smyg…tänkte..nej….det ska jag inte berätta här! 🙂

profil blogg-besk2 text20130313_001

Annonser

Hon såg trött ut,


min syster…hon såg ut att behöva få sova en hel natt och få vakna i egen takt…..inte dela säng med 3 barn och en katt och i bästa fall maken…..inte stressa om morgonen, inte stressa under dagen med all logistik som följer med en aktiv familj, inte behöva dämpa barn för… *pappa behöver sova* …….inte behöva utföra alla dom sysslor som *han* normalt gör bara för att han ska få vila sig. Nej, han tar sitt ansvar hemma, det är inte det, men han har ett jobb med oregelbundna tider och en massa övertid. Och den lilla fritiden dom har…den vill hon att dom ska ha tillsammans…..familjen är hennes fokus. Hon sliter, men aldrig att hon klagar…..jag märker det i hennes ögon och jag märker det på att hennes tålamod ibland brister. Innerst inne så är jag avundsjuk på henne och har nog alltid varit det. Avundsjuk på alla andra bitar som glimtar fram, dom med en massa värme, närhet, omtanke och ömhet. Avundsjuk på dom tysta budskap dom sänder varandra, på blickarna hon får av min svåger, på hans sätt att reta henne, på barnens spontana sätt…..på skillnaden i deras kramar!! Ja, Oskar spänner numera bröstkorgen när han möter en kram med mig nu, Emma kryper fortfarande in i famnen och Pytte Barolin…..åååå hans ljuva knubbiga barnarmar runt halsen och hans nosande mot halsen är bara så gott…fast man en 10-dels sekund hinner tänka…..bit mig inte nu!! Det är gott så det värker i en!
Men fasen då Loo….du har ju bara dig själv att tänka på……ta dig i kragen och var inte så förbannat egoistisk!! Gör nåt. Avlasta lite! Stötta! Med dom tankarna så rattade jag hem i går em. Funderade. Pratade ihop mig lite med mamma och pappa. Ringde i hemlighet min svåger och kollade hans schema. Satt mig vid datorn och letade. Så, nu är det klart!! En miniresa för 2 vuxna ….10 mil från hemorten och i en lagom stor stad …..utresa fredag em, hemresa söndag. Perfekt!! Och under tiden leker Loo mamma, hemma hos barnen, och mormor och morfar leker trädgårdsmästare och husfixare!! Attans så enkelt det ändå är att plötsligt känna sig VÄL inombords! Ja, glad, stolt och generös……fast det borde vara självklart. Du är allt en riktig bottenegoist du, Loo!