Hon såg trött ut,


min syster…hon såg ut att behöva få sova en hel natt och få vakna i egen takt…..inte dela säng med 3 barn och en katt och i bästa fall maken…..inte stressa om morgonen, inte stressa under dagen med all logistik som följer med en aktiv familj, inte behöva dämpa barn för… *pappa behöver sova* …….inte behöva utföra alla dom sysslor som *han* normalt gör bara för att han ska få vila sig. Nej, han tar sitt ansvar hemma, det är inte det, men han har ett jobb med oregelbundna tider och en massa övertid. Och den lilla fritiden dom har…den vill hon att dom ska ha tillsammans…..familjen är hennes fokus. Hon sliter, men aldrig att hon klagar…..jag märker det i hennes ögon och jag märker det på att hennes tålamod ibland brister. Innerst inne så är jag avundsjuk på henne och har nog alltid varit det. Avundsjuk på alla andra bitar som glimtar fram, dom med en massa värme, närhet, omtanke och ömhet. Avundsjuk på dom tysta budskap dom sänder varandra, på blickarna hon får av min svåger, på hans sätt att reta henne, på barnens spontana sätt…..på skillnaden i deras kramar!! Ja, Oskar spänner numera bröstkorgen när han möter en kram med mig nu, Emma kryper fortfarande in i famnen och Pytte Barolin…..åååå hans ljuva knubbiga barnarmar runt halsen och hans nosande mot halsen är bara så gott…fast man en 10-dels sekund hinner tänka…..bit mig inte nu!! Det är gott så det värker i en!
Men fasen då Loo….du har ju bara dig själv att tänka på……ta dig i kragen och var inte så förbannat egoistisk!! Gör nåt. Avlasta lite! Stötta! Med dom tankarna så rattade jag hem i går em. Funderade. Pratade ihop mig lite med mamma och pappa. Ringde i hemlighet min svåger och kollade hans schema. Satt mig vid datorn och letade. Så, nu är det klart!! En miniresa för 2 vuxna ….10 mil från hemorten och i en lagom stor stad …..utresa fredag em, hemresa söndag. Perfekt!! Och under tiden leker Loo mamma, hemma hos barnen, och mormor och morfar leker trädgårdsmästare och husfixare!! Attans så enkelt det ändå är att plötsligt känna sig VÄL inombords! Ja, glad, stolt och generös……fast det borde vara självklart. Du är allt en riktig bottenegoist du, Loo!
Annonser

MAMMA

…vi har haft gäster i ett par dagar…ja, …historien är så här…..min spontana pappa bjuder, mamma ovetandes, en kollega med familj att gästa oss—-om det passar dom—under sitt Sverigebesök. Jag kan inte annat än fnissa…som ni kanske fattat bor vi många på landet…7 vuxna, 4 barn och en kusin till barnen( som bor 50 meter bort och har enbart sovit 1 (EN) natt sedan midsommar i sin egen säng)…..alltså 12 st och därtill 3 hundar!!! Trångbodda, jaaaa…men det fungerar utmärkt eftersom vi vill ha det så och för att vi respekterar allas behov av avskildhet, när sån önskas! För att klara av detta så behövs vissa rutiner, som….laga-mat-schema och fördelning av vissa uppgifter…allt detta sköter MAMMA, utan henne skulle det bli kaos, mamma är NAVET, mamma är KITTET, mamma har stenkoll och kan trolla…..säkert….jaaa…alldeles säkert.

mamma var inte speciellt glad i pappa efter fredagens telefonsamtal från Copenhagen…..en familj på 3 personer från Kanada undrade om det passade att dom kom på ett besök över helgen…..och pappa blev eld och lågor och sa….men JAAAAA!!!!!!—–VÄLKOMNA!!!!!!—-Mamma liknade en torsk…stannade upp på köksgolvet med munnen vidöppen, kippandes efter luft, som om hon precis skulle leka……..”vem föreställer jag?” (Svar: Skriet: Edvard Munch)
Och Pappa fick förklara sig,”varför har du inget sagt?…vilka är dom?….hur länge stannar dom?…var ska dom sova?…vad ska vi äta?….vad ska jag ha på mig??….hur mycket är klockan???”…….jaaa….ni vet….allt kom ur henne som ur en kulspruta, snabbt,…ra-ta-tata-ta… lite gällt och uppgivet!
Min svåger försöker skoja till det och säger att Loo’s rum kan dom väl ta?…. så ligger hon inne hos oss, mellan oss i vår säng! Ingen humor fanns kvar i köket, luften var iskall…MAMMA var sur, trött, kände sig utnyttjad….jaaa….jag vet inte allt!
Min big brother gör en underbar drink till mamma, Älsklingen slår armarna om sin mormors ben, hennes bror bjuder mormor på saltlakrits och PAPPA skäms…..min snälla syster bara tittar….som om hon letar efter ord….sen kommer det……..”vet ni vad felet med oss är???????——–JOOO, VI TAR ALLA MAMMA FÖR GIVEN!!!”….och praktisk som hon är tillägger hon….”nu ska VI ro iland detta utan att MAMMA ska belastas med det…..så sitt runt bordet så fördelar vi gracerna!” Självklart fixade vi allt.,…vi är bra på sånt, och alla var delaktiga…..småbarnen skickades ut på blomplockning, pappa in till stan för kompletteringshandling med syrran, vi andra flyttade runt i husen så alla fick plats, snabbstädade och förberedde på andra sätt……ivrigt pratande om vad vi skulle hitta på med Kanadagästerna!! Förslagen var många och bra…….ingen panik alls…..dom får bara smälta in och ta en helg med oss på vårt vis. Så dom fördelades in i våra matlag,och tilldelades som extrajobb att plocka in bär och grönt efter behov! Pappa och syrran återkommer med mat och……….*skrattar gott*…..en bok till mamma från pappa…..en hon i veckan sagt hon ville läsa 🙂……..mmmmmmm!!! Vi gör lite drinktilltugg och förbereder för en varm macka…..och sedan… sent vid nio på kvällen så kommer dom in på tunet, tutar glatt och väller ur bilen, runda glada Kanadensare med en 12-årig lång smal stör till son! Fullastade med danska godsaker och med ganska många svenska ord i bagaget!! Och vet ni vad…….trevligare gäster har vi nog aldrig haft!! Först idag släppte vi iväg dom….och då har vi hunnit med en massa….metat kräftor,plockat svamp och bär, haft pyjamastvätt, gjort styltor, varit på knyppelutställning, byggt en ny koja och lärt oss att rundriva bröd av vårt surdegsbak till perfekta korgbröd och blivit bjudna på en fantastisk måltid av dom med en massa delikatesser från vårt land!!…jaaa…vårt grönsaksland!
Och Älsklingen kom snabbt över sin första besvikelse……..”men var är Kanadagässen????” frågade hon om och om igen…….så nu heter dom kort och gott…..KANADAGÄSSEN!
Och MAMMA fick en vän tror jag för livet, en med samma brinnande intresse för matlagning, knyppling och litteratur…och nu när jag kom ut till landet efter lunchen, strax efter dom rest vidare…. så satt jag länge, länge och såg på henne…..hon sov i hammocken med sin bok, min mamma….och jag tänkte som så….det här var nyttigt….vi måste vara räddare om dig, ge dig mer egen tid, avlasta dig mer. Älsklingen med bror kom smygandes, tyst, tyst och viskade…”.vi ska låta henne sova Loo, det säger vår mamma”……jag håller bara med 🙂