Vad kan kyrkomötet i Nicea år 325 ha för intresse för oss?

—Jo—–Där bestämdes att påskdagen firas den första söndagen efter den första metonska fullmånen – oavsett när astronomisk fullmåne eller vårdagjämning inträffar. Påskdagen kan på så sätt inträffa mellan 22 mars och 25 april. En för mig mkt närstående (säger inte vem) tänkte inte på det när han en gång för snart 40 år sedan frågades om varför i all världen han valde  påskafton som bröllopsdag…han svar var… ”för att jag ALDRIG ska glömma fira min blivande hustru den dagen!!” Därför firar mina föräldrar bröllopsdag på påskafton, oavsett datum och alla accepterar vi det…..så klart!

Påskveckan…..stilla veckan…dymmelveckan, ja, den har många namn… Allmänt för denna stilla vecka gällde att man skulle utföra och sätta igång med så få aktiviteter som möjligt. Bak, bryggning eller byggning under dymmeln ansågs man få sota för. Sota iform av att råttor och möss och annan ohyra hemsöker ens hus och äter upp mat och inventarier! Tänk på det ni byggare i SL!!!!— Och även veckans dagar har sina namn….

Palmsöndagen  inleder den….då ska videkvistarna in som symboliserar palmbladen och då ska man även börja att tappa sav från björken  och dricka den…den ger kraft och hälsa. Palmsöndagen var också startdagen för  Lutherhjälpens s.k. fasteinsamling som numera ersatts med *Hela världen* Blåmåndag, eller *svarta måndagen*…är man skåning…… då bör man ha ätit nio olika sorter kål denna dag,  ifall man vill ha hälsa och välstånd under året.  Man skall också vitmena alla skorstenar så att allt är rent och fint.Och sov man över tuppens väckning denna dag  eller andra dagar denna vecka…ja, då fick man öknamn.  Den som kom upp sist riskerade att få ett öknamn som kunde hänga kvar under hela året. Sist ur sängen på måndagen var ”askfisen”. För de övriga dagarna gällde följande öknamn: ”fetgrisen”, ”dymmeloxen”, ”skärtosen”, ”långlaten”, ”stumpen” och, sist men inte minst, ”påsklåskan”. Vita tisdagen….Vita tisdag i dymmelveckan skulle man när man vaknat  tända elden i spisen som sedan ledde röken ut genom den rengjorda och vitmenade skorstenen. Nu skulle man också slakta gris och de de nyslaktade grisarnas fötter kokas och ätas. Men benen bar man till svinhuset, ett efter ett, för att grisarna skulle bli riktigt stora och feta till hösten.

DYMMELONSDAG…..nu startade den egentliga påsken förr…..kyrkklockan bands upp. Det gjorde man med en träkläpp, dymmel kallad. Men, den svenska kyrkoordningen 1571, påbjöd klockringning i dymmelveckan. Det gjordes med hänvisning till att klockornas tystnad förde vantro med sig.Mängder med förställningar är kopplade till den här dagen. Det ansågs vara farligt att hugga ved – ”dymmeln” kunde krypa in i trät och göra så att veden ruttnade – korna riskerade den här dagen en sjukdom, ”kläv-älta”, om de trampade på spånor som huggits just denna dag, och att den här dagen bära hem granris från skogen var detsamma som att dra ormar till gården. Aska och sopor måste vara undanröjda på dymmelonsdagen …så ta ut soporna på tisdag ifall ni vill slippa ohyra resten av året!  Skärtorsdag…..ordet Skär-skära—betyder egentligen rena…..det var denna dag som Jesus tvättade sina lärjungars fötter och instiftade nattvarden. Det är försoningens dag för botgörare.Den har haft stark ställning som nattvardsdag, med en mässa präglad av ljus högtidlighet.
Altaret avkläds ofta sin liturgiska utstyrsel som avslutning på gudstjänsten och som förberedelse för långfredagen.  Men det är även påskakärringarnas dag—-färden till Blåkulla ska startas! För att inte kvastar och ugnsrakor skulle användas av häxorna att rida på brukade man gömma undan sådana redskap samt skydda sina kreatur genom att måla kors eller pentagram på lagårdsdörrarna. I samma syfte kunde påskeldar tändas även på skärtorsdagsnatten, och man sköt gevärsskott i luften samt höll skorstensspjället stängt för att inte locka till sig flygande häxor.LÅNGFREDAG…….Långfredagen firas till minnet av Kristi död på korsetPå många håll ringer man inte i kyrkklockorna denna dag. Under svensk medeltid lindade man klockornas kläppar för att få ett dovt ljud.

Långfredagen var årets stora fastedag. I Sverige betonades dess karaktär av sorg- och botdag genom att den firades i stillhet, och många bar ännu på 1900-talet svarta kläder. Barn hölls inomhus, och offentliga nöjen som biografer, teatrar och danstillställningar var enligt lag förbjudna. Det förbudet upphävdes först 1973. Trots att jag är född 1980 så präglades min uppväxt av denna inställning så länge min morfar levde, långfredagen var ännu längre än julafton tyckte jag och mina syskon….och som ren protest så lägger jag denna bild…..hoppas dom inte har internet *där uppe* 🙂

Maten på långfredagen var i äldre tider oftast fisk, särskilt salt sådan som sill, kabeljo eller salt laxrygg; mjölkmat borde undvikas. In i vår tid har det funnits de som avstått från grädde i kaffet på långfredagen. Bland de allmänna svenska långfredagssederna märks risningen: husfadern skulle med ett knippe nyskuret björkris aga sitt husfolk. Den seden utvecklades till en mer allmän ömsesidig och skämtsam risning familjemedlemmarna emellan.Påskafton—-påskljuset tänds.Den liturgiska ljussymboliken i kyrkorna har en motsvarighet i den folkliga seden att tända påskeldar. Eldarna skulle skrämma bort påskkäringarna enligt en tradition. Enligt en annan tradition hade de framför allt en förebyggande och skyddande funktion för boskapen. PÅSKDAGEN……sist upp ur sängen den här dagen kallades för ”långlåskan”. Enligt traditionen kunde i stället den som steg upp tidigt påskdagen få se solen dansa eller snurra. Anledningen till denna soldans var enligt en from föreställning glädjen över Jesu uppståndelse. Om påskdansen sjunger vi ibland fortfarande under julen när det om den heter att den varar till påska, men: ”Nej det var inte sant, nej det var inte sant, för däremellan kommer fastan.” Nu var fastan över och under två påskdagar tog man igen vad man tyckte sig ha gått miste om. I Skåne kallades det för ”påskastua” och en kvinna från Fru Alstad i Skåne berättar (Nils-Arvid Bringéus, ”Årets festseder”): ”Påskastuan började på påskdagskvällen samt fortsattes annandags påskekvällen med dans och musik av fiol och klarinett, vilka senare på kvällen ersattes med dragspel.” De här båda kvällarna var det flickornas skyldighet att svara för gillet. ”Om det så dansats ett par timmar, så skulle en eller två flickor duka fram gudsgåvorna och så åts och bedömdes deras förning till allt beröm.”

Nåja….det var lite om påsk det, mest för Emma och Oscar som tror det bara handlar om påskhare, godis och klä ut sig!! För oss är det en mathelg, trädgårdshelg, bastuhelg och umgängeshelg med sommargrannar, det känns alltid som påsk är start på sommaren, folk runt oss vaknar till liv och man inspirerar varandra inför sommaren…..och sen ska vi ju fira dom gamle som flyttat permanent ut till landet på sin bröllopsdag!

Annonser