Överraskad, glad men ändå ledsen…så knepigt man kan reagera.

I morse så fanns en fin bukett med höstastrar på mitt arbetsbord på jobbet. En gåva från en ung man som fick hjälp av mig att inreda sitt första boende i våras. Ett gruppboende, en liten 2:a med pentry och uteplats…men bara hans EGET! HANS, HANS, HANS….vilken lycka han kände …..och vilken massa saker han skulle få rum med…. och vilken glädje han visade upp vid alla möten! Det var en fröjd att få arbeta med honom.
I dag kom han med en kompis som ska flytta in bredvid och som vill ha hjälp av mig…..jag känner mig hedrad! Verkligen!! Blommorna har han själv odlat…. ”jag vattnade varje morgon och kväll, Loan” ……jag blev strålande glad!!!
Men ledsen…….varför det då??? Jo….växter berör mig på ett konstigt sätt….och just astrar är för mig = sommarslut, höst. Konstigt nog Mjölke, Renfana, Ljung och Ringblommor också. Och jag avskyr krukan mamman fyller med höstastrar på landet i slutet av augusti!!
Annonser

4 responses

  1. Jag känner också ett stråk av vemod när Mjölkörten börjar blomma. Vackert är det. Men det ger ändå en föraning om vad som är på väg. Jag påminns också varje gång om de bilturer jag tog med min kompis föräldrar när jag var liten. Då diskuterades det ständigt om den hette Rallarros eller Grisgräs 🙂 Så det är å andra sidan ger ett litet leende när den dyker upp.

  2. Ja!!! Precis…samma här…ständiga diskussioner, tydligen har den ett namn i varje landskap. Och vackra är dom även om dom blir lite sorgsna i toppen i en bukett.Gott med minnen du!! 😉

  3. Som små kallade vi den för mormorsblomma och det minns jag med ett leende – den förebådar höstmorgnar med vackra färger och krispig luft, goa promenader o mjölkchoklad.. så illa är det väl inte? ;)pussen!

  4. Nej då…så illa är det inte …men visst är det konstigt så man påverkas…..hösten är ju fin den med, ja alla årstider för den delen….men sommaren är ändå bäst!

Kommentarer inaktiverade.